Blombudet Loa

Fina blommor till mor från en fin tjej. (Ida och pappa var även med på ett hörn:)

Nu har nog flickan ett namn.

Det blir Ida. Vi känner att det passar vår lilla flicka. Inget är väl än ristat i sten, men det känns rätt i magen. Det var Loas förslag (med lite fantasi) och Jonas som snappade upp det. Det blir fint. Loa och Ida. Ida och Loa.

Helg med Liseberg och ännu en stockning.

Helgen har gått i rasande fart, brukar väl vara så. Igår invigde vi Liseberg tillsammans med ytterligare 1 miljon besökare (kändes det som). Hyrfilm med Sara på kvällen och ett antal matningar med Ida under natten. Hon verkar vara hungrigare än tidigare, vilket är bra, men oj så trött man blir. Fick ytterligare en mjölkstockning under natten som resulterade i feber och sängläge hela söndagen. FY så tråkigt och AJ så ont. Nu är det färdigammat! Ungen får ersättning istället och blir ett flaskbarn. Så, slutfightat.

Det är ju även Mors dag idag, en stor kram går ut till Loa och Idas farmor Anette, till mormor Birgit, svägerskan Liv, moster Maria, svägerskan Anneli, Jonas mormor Görvel, mammas moster Ingrid och en massa andra mammor out there som vi känner:)

Oooom jag koncccentrrrrerar mig tillrrrräckligt ser de nog inte att jag skelar.

Lillans första bad, som ni ser, häääärligt efterlängtat.

Mamma, Jag har en på kroken!

Vickan på besök

Härliga Viktoria kom på besök, hon hade med sig finfina presenter till både Loa och Ida. Dessutom hade hon gett sig upp i arla morgonstund för att baka min favoritkaka, mockarutor. Viktorias härliga mockarutor. Hon fick ta hand om barnen, jag åt.

Tur att solen skiner

Den här morgonen vaknade Loa 04:45...puh. Återkommer efter mina 10 koppar kaffe.

Vägbeskrivning?-fråga någon annan.

Jag har gjort det igen. Vilselett stackars turister. Eller ja, vem vet om de är turister och egentligen spelar det ingen roll, de är lost tack vare mig. Jag har bott i Göteborg i 8 år. Jag kan den här stan. Jag har promenerat runt den, åkt spårvagn runt den och bilat runt den. Gatunamnen runt om vissa stadsdelar kan jag bra och särskilt här på Johanneberg. Här är jag ett med berget. Dock slår något slint på mig direkt jag får frågan "hur hittar jag till...bla bla bla" Då pekar jag i alla väderstreck och drar igång en lång svår beskrivning som jag inte kan få en ände på. Låt mig ge er två exempel:

För ett tag sedan stod jag vid en trappa som heter Volrat Thams trappa. En man som ser lite undrande och vilsen ut (mina vanliga villebråd) frågar mig "vet du vart jag hittar Volrat Thams gata"? Mitt korrekta svar ska då vara " ja, gå upp för denna trappa, Volrat Thams trappa, som leder dig till Volrat Thams gata". Enkelt eller hur? NÄ! Inte om man heter Eva Svensson. Jag skickar den vilsne mannen flera hundra meter upp med fel gata. Varför? Jo det ska jag berätta, Jag är så Ubernöjd att jag kan mina gator så min egen hybris gör mig löjligt nervös då jag ska ge det PERFEKTA svaret, resultat: Jag är kass! Det skulle inte förvåna mig om personer försvinner tack vare mina beskrivningar.

Idag hände det igen.
Två unga pojkar i studentåldern ska på fest, kanske en första bålrunda inför den kommande examen. De är uppspelta, förväntansfulla och det klirrar lite extra i de lila påsarna. De är vilse på en gata och tänker "vi frågar en Johannebergsbo om vägen, det verkar säkert och tillförlitligt" Tror de ja, vad de inte vet är att de kommer att stöta på det självutnämnda vägbeskrivningsoraklet Eva Svensson som är ute på promenad. -Pojkarna "hej du Johannebergsbo (så sa de kanske inte) var finner vi X-gatan?"

Nu har jag chansen tänker jag. Detta vet jaaaaag! hihihihi, nu får jag upprättelse! Jag svarar "ja pojkar, gå ner den gatan där, höger vid lekplatsen och fortsätt uppåt 5- 10 minuter, sedan ser ni gatan"
"Jag är så ubernöjd och smågottar mig lite i min briljanta vägbeskrivning. Sedan slår det mig. H-vete! J-vlar! (och sedan haglar svordomarna) Gatan de frågat efter ligger ju för sjutton nästan just där vi stod när de frågade, jag känner tom en person som bor där. Jag går förbi den här gatan flera gånger i veckan just för att området är så mysigt. Jag är helt otrolig. Jag inser snabbt att jag även skickat iväg dem i riktning farligt nära där jag kommer att befinna mig senare i promenaden. Jag byter håll. Höjer volymen i hörlurarna. Och skäms. Skäms så att det brinner om öronen.

Nu vet ni. Fråga mig inte om vägen. Ni kommer aldrig att komma fram.

Utmattande fotosession.

Loa börjar köra raketen med huvudet, lillan faller babord, mamma ler lite ansträngt. Bra början.

Neeej, inte peta ut ögat på lillasyster.

Ni ser att utåt sett behåller jag lugnet...vad som pågår inom mig lämpar sig inte i text.

Mamma börjar bli förbaskat trött, ena ögat hänger, Lillan glider ur grepp och Loa börjar att läsa en instruktionsmall för hennes nya Duplo. Mycket medvetet ointresserad över allt fotoslit.

Mamma gör en sista kraftansträngning, Lillan dåsar till och Loa fortsätter att läsa sin instruktionsmall.

Tripp trapp trull.

Loa smider planer på hur hon ska väcka lillasyster och pappa som fortfarande sover..typ efter kl 06 på morgonen.

Bvc- update

Lillan har ytterligare växt lite, nu står vågen på 2934g och 49.5 cm lång. Det går sakta framåt vilken är skönt då hon enligt tabellerna ligger ett par sträck under medelvärdet. Vi fick instruktioner på att hon fortfarande helst ska äta var tredje timma och inte utsättas för en massa baskilusker eller virus. Lättare sagt än gjort när Loa först äter på kundvagnshandtaget och sedan smygsuger på lillans nappar.

Grattis Claes!!

Idag fyller Loa och lillans snälle och omtänksamme farbror Claes år! Vi vill honom hylla och gratta på sin speciella dag. Vi hade tänkt lägga upp ett vackert kort men just idag på Claes födelsedag, har ägaren nr 1 till bloggen fått mjölkstockning och ligger i sängen med feber och ägare nr 2 har fullt upp med två små blöjbarn. Claes, du klarar dig utan kort denna gång men vi lär återkomma. Stor stor kram och puss på dig!

Alf

Idag gick Jonas morfar Alf bort. Vi hoppas att han har det bra där han nu är. Kram morfar.

Äntligen!

Äntligen kommer han, en av mina stora idoler. Chris Isaak. Den 5 juni sitter jag och Anna-Sara (tack min underbart omtänksamma vän som följer med) på trädgårdsföreningen och lyssnar på lite sweet music. När jag i höstas fick reda på konsertdatumet blev jag lite orolig för om jag ens skulle kunna gå, tänk om bebisen skulle vänta med att komma, ligga och dra sig i magen i ett par veckor extra. Men, vi samarbetar fint i familjen. Lillan kom den 10 maj, 9 dagar tidigare än tänkt. I god tid för att låta mamma hämta sig efter förlossning och kunna gå på konsert. Sweet. Som jag längtar.

Loa simmar ett par längder i inomhuspoolen i väntan på att sommaren ska komma.

Man har glömt hur små de är, en liter mjölk är helt plötsligt ett gigantiskt paket.

Tror ni den här tjejen kommer att bli svårkammad?

Min vän Susanna

Min fina vän Susanna ska flytta. Ända till Skåne. Jag kommer att sakna henne så otroligt mycket. Loa kommer att sakna Susannas söta små barn Bella och Ivo. Jonas kommer att sakna Kasper, vem ska han nu tjuvröka och portvinsdricka med på midsommarafton..? Ja, vi kommer att sakna hela familjen Medin. Men, nu finns det världens bästa anledning att besöka Skåne. Där finns from juli the Medin family.

Susanna hade med sig lille Ivo, Loa visade på fint värdskap och körde runt på sin vän.

Ivo och Loa är polare, Ivo gillar kanelbullar och Loa gillar Ivo.

BVC-besök

Bvc idag, vägde och mätte lillan. Loa var urnöjd med att det var lillsyrran sköterskan Torun var ute efter. Hon bjöd till och med på en spontankram runt Toruns lår. Nu vägde vi in lillan på 2728, vilket visar 100g upp på 4 dagar och längd 48.5, tillväxt på 1.5 cm sedan födsel. Härligt arbetat lillan. Nästa besök blir på måndag, och även denna gång kan Loa skratta hela vägen till banken då det inte gäller henne. (ni kanske har gissat att Loa inte gillar vita rockar). Loa har besök hos doktorn i juni, det vet hon inte om än, då är det slutskrattat. Kvällen avslutas med smågotta från kiosken och Jonas framför sitt playstation. Han envisas med att hävda att det är ett avslappnande verktyg, han går in i ett meditativt tillstånd. Spelet han spelar heter "killing machine killing and lots of pistoler och grejer"....eller nåt. Jaja, han är ju en ganska cool kille så det kanske fungerar.

Vår nyagamla vagn, Loa sitter ovan och lillan ligger under. Hur smidigt som helst.

Äpplepaus

Ikeabesök för att piffa upp Loa´s rum.

Vill inte, vill inte, vill inte, vill inte!

These boots are made for walking...

Namnlöst på berget

Nej, det lilla flickebarnet har ännu inte fått något namn, vi har några vi filar på, är oense om de flesta och ense om ett, men det måste vi känna lite mer på. Svårt är det, Loa fick ju vänta i x antal veckor (eller var det månader) på sitt vackra namn. Förslag mottages varmt. Vi har haft en lugn helg, sovit mycket, ätit gott och surplat kaffe i trädgården. Jonas är hemma i en vecka till (puh) och den kommer fortsätta att ägnas åt amning. Åh denna amningen...kämpade länge och tappert med Loa men nu ger vi det högst 3-4 veckor. Igår var jag redo att ge upp och köpte upp ett stort lager med tillägg och nappflaskor och idag har det funkat ok med att amma. Vi får väl se hur tuttvänlig morgondagen blir. På tisdag ska lilla fröken Brink-Svensson vägas och mätas, återkommer med rykande färska siffror.

Tjena, jag är ny här.

Dagen efter förlossningen, både jag och lillan piffade upp oss i egna kläder istället för sjukhuspaltorna.

Sötisar

Loa har fått en egen liten bebis att ta hand om.

En liten Brink-Svensson är född

Ja, som ni flesta redan vet föddes vår dotter, Loas lillasyster, igår eftermiddag kl 16.25. Vi är alla hemkomna och välbehållna. Lilla pyret vägde 2715 g och var 47cm lång och själva aktiva förlossningen tog en sisådär 25 minuter. Ena stunden står man och duschar i godan ro för att minuter senare kravla sig upp på sängen och vråla efter bedövning, som man inte hann med.

Idag hade bebisen bantat ner sig till 2600g, men vi hoppas att hon ska öka i vikt lika snabbt som mor brukar göra. Återkommer med lite bilder så snart adrenalinet lagt sig.

Vi är överlyckliga och stolta tvåbarnsföräldrar till två fina döttrar. Loa och än så länge namnlös.

Slut med frisören

Jo, det har jag gjort ett par gånger. En frisörbreak-up. Kanske 7-8 gånger. Eller ja, inte rakryggat utan en mer långsamt bortfadad feg variant. " jag har fått ett jobb långt långt bort, typ utomlands så jag kommer inte att kunna klippa mig hos dig mer". Efter att ha suttit i frisörstolen och hört sig själv säga, löjligt överdrivet dessutom "Jag är så nöjd, sååå nöjd" då vet man. Man måste bort. Klippte mig häromdagen som ni kanske har förstått. Jonas sa något i stil med "ja med älskling, det är inte det värsta du har gjort" Loa bara stirrade. På mig. Och min frisyr. Jag ville ha kort, enkelt och kort. I min dagdrömmande fantasivärld så där snyggt Charlize Theron-kort, kanske med aningen mindre blekta tänder. Tänk er när man har Charlize i bakhuvet, man sitter i frisörstolen och tänker, " ja, jag kommer att bli så snygg i detta, ojojoj, jag och Charlize". Nä, det blev jag och Tant Raffa. Jag och tant helt enkelt. Håret är puffigt, vågigt och med en liten flört tillbaka till hockeyfrillan. En kortklippt Kicki Danielsson. Kicki, jag tycker om dig, men inte din frisyr. Som nu är min. Nu kommer jag att sitta där med min frisyr på BB, hånad i det tysta av den lilla bebisen (nu blev det aningen dramatiskt kanske). Vad sa ni?? Gå tillbaka och säga att jag inte är nöjd? Redan gjort, igår, och det blev värre.

Nä, nu finns det andra saker att fokusera på än en lite mindre bra Kickifrisyr. Ibland måste man bara få gotta ner sig i triviala ting. Idag är det fredag och det är lovely. Ska vila och vila hela helgen, kanske käka en räka eller två till fredagsmyset.

Syster Maria på besök

Igår fick jag besök och lyxhjälp av syster från dal. Jag vilade, jag klippte mig (en historia för sig), jag såg på när det lagades mat och fick sällskap över flera koppar kaffe. Maria hade även med sig fyra stora påsar bullar från mor. Inte illa, inte illa. Loa stormtrivdes med moster Maria och hoppas att hon snart kommer på besök igen:)

Maria och Loa leker med favoritleksaken, en mobiltelefon.

Ett sådant fantastiskt vackert barn

Inget nytt

Hemma igen efter förmiddag med tester och stick i arm. Högre värden på ett par saker och lägre på andra, vad ska man säga? Ligger man på noll då kanske? Åter på koll på lördag kl 09. Nu, lunchvila.

Tagen på bar gärning

Ja, nu ligger de där inne och sover. Klockan har passerat 06:30. Jag är uppe och förbereder sjukhusbesök, och Jonas och lilla spjuvern Loa sover, trots att hon de senaste två månaderna vaknat 05-06, just under den tiden jag varit hemma med henne. Men idag, ja då är pappa hemma på förmiddagen så sov du din lilla fis, sov till kl 09.

Late night visit

Gårdagens BM-besök visade på ett ytterligare förhöjt blodtryck, och äggvita. Fick åka in till sjukhuset på extrakoll. Väl där var det ca 5 timmars väntetid i en kall och ovälkomnande väntsal. Fy för sjukhus och väntsalar. Doktorn konstaterade lätt havandeskapsförgiftning. Behöver inte vara så farligt så länge det håller sig på en rimlig nivå och man inte får andra symptom. Jag ska även in på en extrakoll imorgon då näringen i navelsträngen var lätt påverkad. Bara lätt, så det fanns ingen stor anledning till oro. Man kollas upp extremt väl och de släpper inte iväg någon vind för våg. Jonas hämtade upp mig från sjukhuset vid 21-tiden med Loa sovandes i baksätet. Vi köpte smaskiga burgare på Max med allt smaskigt på samt milkshakes. Kvällen avslutades alltså helt ok.

Trrrrött.

Natten som gick blev sömnlös för min del, de andra två sussade så gott. Dagen gick alltså ut på att hålla sig vaken. Gick i frysen mest hela tiden och käkade mammas kakor, fick för mig att sockret skulle hålla mitt humör uppe. Lyckades i allafall komma ut i sandlådan med Loa så att hon fick leka av sig lite. Stackars tjej, hennes dagar med tjocka morsan är inte så fartfyllda.

Sitta i låda är kul.

Ut ur lådan gick snabbt och osmidigt. Näsan fick sig en törn.

Kommentera på bloggen.

Har fått lite frågor (typ 2) kring hur man kommenterar bilder m.m på bloggen. Det var inte helt lätt men min bloggande vän Annica kom på en lösning. Om man trycker på "kommentarer" kommer man till "skicka kommentar" Skriv något i rutan, avsluta gärna med vem som har skrivit, och välj sedan Anonym under "kommentera som" och sedan "skicka kommentar".

Busenkelt eller hur (eh..) men den som vill får försöka.

Feskarn´s tös.

Gunga badboll.

Som ni ser börjar trädgården att bli lite mer barnvänlig.

Loa vattnar våra rabarber som ursprungligen kommer från hennes morfars bror Axel i Tångebyn, Dalsland.

Lisa visar Loa en liten mobilfilmsnutt av sina fina barn, Sam och Jamie. Loa och Sam ska gifta sig om sisådär 30 år. Har vi tänkt.

Lisa på besök

Lisa (som nu bor i Växjö) kom på besök idag. Fantastiskt trevligt. Har saknat henne i massor. Loa fattade tycke för Lisa på direkten, dels för att hon fick rota i hennes handväska och gå igenom hennes plånbok utan att tråkmamma la sig i:) Lisa, kom snart igen, vi saknar dig redan!