Favorithobby?

-Och vad gör du på din fritid då? Kan ni svara på det? Varje gång jag får frågan skruvar jag in mig i ett hörn och mumlar något i stil med "barnhrumfblöjoreuhmbajs" Jag skäms inte för att jag inte har en hobby på grund av tidsbrist utan jag skäms för att jag inte kan hålla liv i min hobby i mer än sisådär en halv dag. (tills barnen är 18 kommer de att vara min räddning från en hobby, tack mina små söta skruttar). Jag har gjort en seriös statistisk enkätundersökning på mitt jobb. Jag frågade tre helt slumpvalda kollegor om deras hobbies. "Brudar" var ett svar. "Bärs" var det andra, det tredje, lite mer sofistikerat. "Åka bil". Då denna väl genomförda undersökning speglar svenska folkets hobbyvanor ser jag återigen med oro på det faktum att jag inte har någon hobby. Man måste ju ha en hobby. Jag började snöa in på träd i höstas. Jag sa till Jonas " -jag tror att min nästa hobby ska bli trädvetare. Åka runt i landet och titta på olika träd. Sedan kom jag på att jag inte är någon fältbiolog direkt. I naturen är det kallt och blåsigt och fullt med älgar överallt så jag tänkte att en inomhushobby är min grej. Spela gitarr. Det kunde jag ju en gång i tiden. Hade ett band med min bästis Annica. Nols Pippe hette vi, körde mest...två låtar typ, hela tiden. Satt således en kväll inne på kammaren och plink plonkade på le ghitarras och försökte minnas de tre accord jag en gång kunnat. Men nä. Boooring.

Nu måste jag komma på en ny hobby. Jag har insett (ingen fara vänner) att mitt problem är tålamod vid inlärning. Något som mina kollegor säkert märkt av på jobbet. Jag vill kunna allt direkt, vara världsbäst på det och få stående ovationer när jag entrar rummet och osar kunskap omkring mig. Likadant var det när jag skulle föda barn. Jag trodde nästa helt seriöst att de skulle komma in med ett diplom efteråt, för utomordentligt fantastiskt väl genomförd förlossning. Bäst i väst. Jag är en usel tävlingsmänniska. Älskar att vinna och håna förlorarna men blir aningen svår att umgås med då jag förlorar. Kanske ska nämna att jag vanligtvis brukar låta mina barn vinna. Vanligtvis. Att spela sällskapsspel med Jonas är uteslutet. Han vill inte. Han gillar inte det monster hans sambo förvandlas till i stridens hetta.

Jag kanske är en sådan person som gillar att veta lite om mycket, lite allround, fixar biffen liksom. Kommer aldrig att bli the expert. Detta hänger ihop med min iver att kicka igång en hobby. Min hobby får la vara att hela tiden prova och prova och prova olika hobbies som jag aldrig kommer att anta. Men, nu sitter jag här och ljuger. Jag har ju en liten hobby. Att springa, kanske mer andningshål och påfyllnadskälla men låt oss kalla det hobby. Evas hobby.